Leena, som ännu inte börjat skolan, har just flyttat in i en trea i det nya bostadsområdet Fridhem i Ystad tillsammans med mamma, pappa och två bröder. Det är sent 60-tal och allt och alla andas förväntan. Familjen kommer från ett fattigt Finland till det rika Sverige. I lägenheten finns både innetoalett och badkar. På fabriken väntar jobb. Och i familjen finns både värme och humor. Mamma läser böcker, som hon köper billigt på loppmarknader. Men idyllen ska snart rämna. Lägenheten är egentligen alltför liten, jobbet monotont och dåligt betalt och Fridhem, i folkmun kallat "Svinalängorna", befolkas av andra rotlösa och fattiga människor. Spriten flödar. Man måste ju fira, komma bort från vardagen. Snart vankas det sprit varje dag. Slagsmålen och vanvården börjar. Det är hela tiden Leenas röst vi hör. Hon är det kloka, ansvarstagande barnet som tvingas spela vuxen fastän ångesten skriker inom henne. Vuxenvärlden ser inte hennes och familjens misär. Vill inte se? Boken bjuder bitvis på smärtsam läsning. Perioder av relativt normalt liv avlöses av nya fylledagar. Leena lär sig att tolka tecknen. Som läsare ber man med Leena till Gud: "måtte det gå bra den här gången". Men det är också en hoppfull berättelse full av drastisk humor. Där finns den älskade skolan och den likaså älskade magistern, simningen som Leena briljerar i, hunden Terri och - inte minst - väninnorna Riita och Åsa tillsammans med vilka hon utforskar världen.
Filmen "Skyggesiden", som fick Nordiska rådets filmpris i år, bygger på Svinalängorna.
Kerstin
Finn boka i Stavanger
Finn filmen i Stavanger
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar