Uavhengighetens soler / Ahmadou Kourouma

Huvudpersonen, Fama, är den siste i sin ätt, en i den långa raden av stolta hövdingar över malinkeerna. Malinkeerna är muslimer men deras religion är uppblandad med andedyrkan och förfäderstro. Nu efter självständigheten, i enpartistatens tid i Elfenbenskusten, har de traditionella hövdingarna förlorat sin makt och Fama lever ur hand i mun i huvudstaden. En dag får Fama ett bud från sina släktingar på andra sidan den nya nationsgränsen. Budet han får är att den siste Doumbouya har dött och Fama måste komma och ta hans plats i byn, vilket bl. a. innebär att få överta hans unga och vackra hustru. En stor del av boken utspelar sig i den lilla byn där traditionerna fortfarande står starka i folks medvetande men där partiet och dess funktionärer är de som har den reella makten. Därför är det bara en fattig och till antalet starkt decimerad skara som Fama eventuellt skulle få hövdingaskapet över. Men under själva begravningsritualerna, som varar i 40 dagar, mobiliserar man allt man har av både andliga och materiella tillgångar och man kan ana den forna storheten och stoltheten hos det här folket. Under begravingen smids det politiska ränker och bildas allianser mellan gamla hövdingar och nya politruker och t.o.m. den gamle trollkarlen och fetischören Balla får vara med på ett hörn. Även om hans rang är låg bland muslimerna och de kallar honom ”kaffer”, tyr de till hans metoder emellanåt för säkerhets skull och man anar att Allah inte har deras fulla tilltro i alla lägen. Det här är en bok med ett mustigt språk och en drastisk humor och otroligt mycket att hämta för en socialantropolog. Namnen på städer och länder är maskerade eftersom boken, som kom ut 1968, är starkt regimkritisk.