Årets Bookerpris-vinnare, The white tiger av Aravind Adiga, är en självskriven julklapp under granen! Efter terroristattentatet i Mumbai har Indien åter fått en plats i nyhetsflödet, och den här boken är en svidande vidräkning med korrupsjonen, klassklyftorna och bristen på reell demokrati i ”världens största demokrati". Balram Halwai, son till en fattig rickshaw-förare och med bara tre års skolgång, har lyckats svinga sig upp till välstående entreprenör i Bangalore, Indiens Silicon Valley. Han skriver brev till Kinas premiärminister inför dennes statsbesök, övertygad som han är om att denne ska bli itutad idel lögner om det framgångsrika Indien. I breven berättar han helt enkelt sin egen succèshistoria. Den är inte vacker men han har haft duktiga läromästare alltsedan barndomen. Först var det läraren i byskolan som försnillade bidragen ämnade för läroböcker, det var de stora jordägarna som köpte bybornas röster mot löften som aldrig infriades; senare var det arbetsgivarna med sina mutor till politikerna och det var tjänarna som lurade både sina arbetsgivare och varandra. Visst har han samvetsbetänkligheter inför det brott som slutligen ska göra honom rik och oberoende, men han övervinner dem i takt med att han utsätts för den ena kränkningen efter den andra och allteftersom omänskligheten i herre/tjänar-relationen avslöjas för honom. Låter det allvarligt och tungt? Inte alls. Det här är en spännande, lättläst och humoristisk roman om en långt ifrån sympatisk man som ändå väcker ett visst mått av sympati. Jag har läst boken på engelska, men den finns också i norsk översättning av Stian Omland med titeln: Hvit tigerGod jul och god läsning önskar Kerstin!
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar