Yacoubian-bygningen av 'Alā' al-Aswānī

Yacoubian-bygningen, som är 'Alā' al-Aswānīs debutroman, är ett vackert gammalt hus i centrum av Kairo och i romanen blir huset ett mikrokosmos av det egyptiska samhället. Här bor det en brokig skara människor - allt ifrån rika affärsmän och gamla aristokrater till fattiga arbetare. Ett myller av människor vars öden vävs samman. Några har stannat i minnet trots att det gått en tid sedan jag läste den. Där finns t ex den gamle aristokraten, Zaki Bey, som älskar whisky och kvinnor och har en lägenhet i huset som får tjäna som kärleksnäste när han träffar sina olika älskarinnor. Där bor också en homosexuell chefredaktör som är förälskad i en fattig värnpliktig från landet. Den kärlekshistorien tar givetvis en ända med förskräckelse på grund av inställningen till homosexulitet i det egyptiska samhället. Vi får också träffa Bouseyna, butiksbiträdet, som lär sig tillfredsställa sin arbetsgivare sexuellt utan att förlora sin oskuld. Något hon tvingas till för att kunna försörja de faderlösa småsyskonen. Och allra bäst minns jag Tahar, den ambitiöse och begåvade portvaktssonen som drömmer om att bli polis. Under intagningsintervjun svarar han rätt på alla frågor utom den sista: ”vilket yrke har din far”. Därmed har han inte längre någon chans. Han börjar i stället på universitetet men även där känner han sig diskriminerad och söker sig till islamisterna, deltar i en fredlig demonstration, blir fängslad och torterad och slutar som militant terrorist. Det här är en bok som är skriven för att slukas. Ibland tyckte jag stilen blev lite väl svulstig men man lär sig massor om det egyptiska samhället och al-Aswānīs skildrar kvinnorna och deras öden med stor inlevelseförmåga